Söndagsfilosofen del 17 – Påsk och existentiella tankar

Påsken

Jag vet inte vad ni tycker men personligen har Påsken inte nån större helgkänsla. Kanske är det för att min familj inte är med mig, eller att jag lever själv numera. Jag är ingen större fan av helger och speciellt inte av påsken. För två år sedan när jag och min dåvarande fru hälsade på hos min Mamma så bröt jag ihop och sa till min fru att jag orkar inte fortsätta i relationen. Allt hade föregåtts av en krasch Sommaren 2007 och jag insåg att en del av det som gjorde så ont var vår relation, som bara blev smutsigare och smutsigare. Utan att gå in på detaljer så blev våra kommentarer till varandra mer och mer sårande, och i den ångestspiralen kunde jag till slut inte andas eller existera.

Samtidigt hade en ny mer positiv Anders börjat ta sig fram, en Social och utåtriktade Anders. Jag hade börjat socialisera mig via Jaiku , bygga upp ett helt nytt nätverk och börjat blogga. Och det har i korthet lett fram till den jag är idag. Där jag sätter mitt välmående och lycka i främst rummet. Negativa saker sänker mig inte längre på samma sätt, jag tar tag i dom en efter en och på så sätt tynger dom inte ned mig på samma sätt som dom gjort tidigare i livet. Ångesten är inte en lika vanlig gäst i mitt hem, men visst finns det mörka svep som poppar upp då och då, och jag tror att om man kan acceptera den delen utan att för den skull grotta ner sig i det så kommer man hela tiden att växa sig starkare.

Så kanske det här min sista påsk där jag inte känner nån större Påskglädje och att nästa Påsk kommer vara en helg med enbart glädje och ljus.

Från mörker till ljus

Heter min föreläsning om  min resa och min utveckling och jag kommer gärna och föreläser om min denna min resa de senaste två åren, min förändring och vad det har lett fram till. Se mina kontaktuppgifter här på bloggen och hör av er i så fall.